Oregistrerade kontantkort, ett sätt att ringa och använda andra teletjänster som till exempel SMS eller mobilt bredband anonymt, förbjuds från den 1 augusti i hela landet för att underlätta Polisens arbete mot kriminella. Men lagändringens effekter är inte enbart positiva.
Förbetalda kontantkort har länge använts av personer som är i behov av anonymitet, vilket medfört att kriminella har använt dem i stor utsträckning till diverse brottslighet, inte minst bedrägeribrott riktade mot enskilda personer (oftast kallat vishing, Voice Phishing). Anonyma kontantkort kan flyttas runt mellan olika personer, och på samma vis kan en enda person använda flera olika nummer till olika ändamål.
Problemen med de anonyma kontantkorten har varit mycket stora under många års tid, varför en ny lag nu träder i kraft den 1 augusti 2022 där dessa förbjuds. Istället krävs det att personen som skall bruka telefonnumret registreras och legitimerar sig. Lagen påverkar även mobilt bredband.
Krav på registrering i augusti
Efter den 1 augusti 2022 får teleoperatörerna ansvaret att registrera innehavaren av det inköpta kontantkortet. Uppgifterna som skall finnas med i operatörernas register är fullständigt namn, adress och personnummer eller motsvarande (som till exempel organisationsnummer vid företagsköp). Numren blir personliga, och får inte överlåtas till andra utan att omregistreras (förutom om innehavaren är ett företag, då företaget blir den registrerade ”personen” och brukaren av numret förblir oregistrerad).
Experten: lagändringen skapar nya problem
Även om huvudsyftet med lagändringen är att stävja kriminalitet som i huvudsak använder oregistrerade kontantkort som verktyg så finns det risk att fenomenet egentligen inte upphör, utan istället flyttas eller tar nya former. Anders Björkenheim, specialist inom bedrägeriprevention på Accessus AB, är kritisk.
– Lagen skapar i praktiken ett nytt fenomen, nämligen ”kontantkortsmålvakt”. Det lär oundvikligen snart nämnas i artiklar och nyhetssändningar i samband med utredning av grova brott.
Anders Björkenheim, specialist inom bedrägeriprevention på Accessus AB.
Målvakter är personer vars uppgift är att dölja eller möjliggöra ägande genom annan person. För kontantkort skulle det, precis som med företag och bilar, innebära att individer registreras (med eller utan deras vetskap) som innehavare av telefonnummer men att dessa nummer brukas av någon annan. Särskilt utmärkande är att lagen inte tar hänsyn till huruvida en individ har flera telefonnummer registrerade på sig, vilket per definition skulle kunna betyda just en målvaktsroll. En människa kan i teorin vara innehavare av 100 eller fler telefonnummer.
– Det öppnar upp för en katt- och råtta-lek som torde medföra substantiella kostnader för operatörerna som bär ansvaret för registreringen.
Utländska kontantkort påverkas inte
Ett annat stort sannolikt problem är att utländska kontantkort fortfarande kommer fungera utan registreringskrav, vilket innebär att det finns risk att tidigare kriminella flyttar sin användning utanför landet.
– Den nya lagen öppnar också upp för att identifiera sig på det svenska försäljningsstället med utländsk id-handling, där risken för förfalskning är mycket stor och närmast omöjlig att komma runt, säger Anders Björkenheim.
”För att inte utestänga personer som saknar en svensk identitetshandling, t.ex. turister och andra personer som tillfälligt besöker Sverige, från möjligheten att använda svenska kontantkort bör även utländska identitetshandlingar godtas.”
Regeringens proposition 2021/22:183
Övergångsperiod
Vissa operatörer har varit kritiska till lagändringen med hänvisning till att det kan drastiskt påverka marknaden för svenska kontantkort, både för telefon- och internetanvändning, och göra dem svårsålda. Alla tidigare införskaffade kontantkort fungerar dock utan registreringskrav fram till den 1 februari 2023.
